Genom att använda ny teknik och digitalisering som hjälpmedel bidrar
smarta städer till hållbara och resurseffektiva samhällen, där den fysiska
infrastrukturen underlättar vardagslivet och skapar nytta för medborgarna.
Människans behov har en central roll i smarta städer, varpå det
är högst relevant att ta reda på hur smart invånarna upplever sin
stad. Är städerna utformade på ett sätt som servar dess medborgare?
Vad fungerar bra och dåligt? Och är städerna så smarta
som kommun, förvaltning, näringsliv och samhällsutvecklare tror?
Index
I årets Samhällsbarometer har svenskarna i landets 20 största
städer fått betygsätta sin stad utifrån hur pass hållbar, innovativ
och digitaliserad de upplever att den är inom följande områden:
• Samhälle
• Boendemiljö
• Näringsliv
• Trafik
Därmed har invånarna själva fått ranka sin stad utifrån
olika faktorer som karaktäriserar en smart stad. Det omfattar
exempelvis framkomligheten i trafiken, mobilnätets täckning,
trygghet, utbud av delningstjänster och om näringslivet tar
ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor.
”Energi- och klimatfrågor har under flera års tid stått högt
på agendan i Linköping, Malmö och Lund, vilket också
avspeglar sig i resultatet. Malmö stad har sedan flera år
tillbaka arbetat proaktivt med hållbara lösningar och
profilerat sig som en smart stad – både ur ett
miljöperspektiv och socialt perspektiv.”
Malin Granath
Linköping, Malmö och Lund
Genomsnittlig smarthet: 52 %
Bäst: Linköping 62%
Sämst: Eskilstuna 45 %
Samhället i smarta städer
Samspel, inflytande och trygghet
Boendet i smarta städer
Uppkoppling, energi och källsortering
Näringslivet i smarta städer
Kunskapskluster, hållbarhet och affärsutbud
Trafiken i smarta städer
Hållbart trafikflöde,
delningstjänster och kollektivtrafik
Höga förväntningar i smarta städer
Sveriges städer får höga betyg av sina invånare inom flertalet
områden som utmärker en smart stad. Exempelvis anser
närmare sju av tio svenskar att det finns en mycket bra struktur
för källsortering och lika många har mycket god tillgång till
höghastighetsinternet.
Samhällsbarometerns index visar att hälften av svenskarna ger
sina städer positiva omdömen i hur smart staden är som helhet.
De frågor där städerna fått högst betyg är de som rör näringslivet.
Bland annat finns det gott om industri- och kunskapskluster
som utmärker Sveriges städer, likväl som att ett brett affärsoch
nöjesutbud ökar den sociala hållbarheten.
“Sverige ligger på många sätt i
framkant i utvecklingen av smarta
städer, vilket givetvis ger en hög
förväntan. Vår studie pekar på att
strax över hälften av de kriterier vi
undersökt anses som smarta och
en femtedel anses som bristfälliga.
Det finns således mycket kvar att
göra och det är viktigt att vi prioriterar
och kopplar samman digitalisering
med stadsplanering och utformningen
av nya fastigheter.”
Nicke Rydgren
Topplista: Så många upplever att sin stad är smart inom respektive område
1. |
Trafik |
56% |
2. |
Näringsliv |
55% |
3. |
Boende |
50% |
4. |
Samhälle |
47% |
|
Totalt genomsnitt |
52% |
Vikten av inflytande
Det som drar ned svenskarnas totala betyg över hur smarta
deras städer upplevs är framförallt de frågor som berör
samhället. Bland annat är det tydligt att många upplever att det
är svårt att påverka utvecklingen av sina städer. Föga fem
procent av svenskarna upplever att de kan påverka hur städerna
utformas. Möjligheten att påverka upplevs som lägst i Gävle,
där endast tre procent av invånarna anser att de har inflytande.
Högst är siffran i Södertälje. Där upplever
14 procent av invånarna att de kan påverka stadens utformning.
”De städer som toppar Samhällsbarometerns index är de städer
som lyckats omsätta mål och visioner om en smart stad i praktisk
handling utifrån invånarnas behov och prioriteringar. Glömmer
man bort människans roll i den smarta staden är det tveksamt
om staden kan bedömas som smart fullt ut.”
Malin Granath
De tre storstäderna
När Sveriges tre största städer ställs mot varandra är Malmö i särklass den
stad som upplevs som smartast av sina invånare. I Samhällsbarometerns
ranking över landets smartaste städer hamnar Malmö i topp, medan
Stockholm landar på nionde plats och Göteborg på en fjortonde plats.
Göteborg har störst utmaningar inom området trafik. Exempelvis
anser endast fem procent av göteborgarna att trafikflödet med
bil fungerar bra och tre procent tycker att det finns en utbredd
laddinfrastruktur för elbilar. I Stockholm är den siffran mer än
dubbelt så hög – sju procent.
”Göteborg blev nyligen utsedd till den näst smartaste staden i
världen, men i Samhällsbarometern som baseras på invånarnas
upplevelser hamnar Göteborg först på fjortonde plats i Sverige.
Det kan vara ett tecken på att upplevda värden och människans
behov riskerar att hamna i skymundan av teknikutvecklingen i
smarta städer.”
Malin Granath
När det kommer till pendlingsmöjligheter hamnar
Malmö i topp. Hela 82 procent upplever att pendlingsmöjligheterna
är goda. I Stockholm och Göteborg är
motsvarande siffra 73 respektive 53 procent.
”När det gäller pendlingsmöjligheter har Malmö betydligt bättre
geografiska förutsättningar med dess närhet till Köpenhamn,
vilket förstås påverkar hur invånarna upplever både pendling
och möjligheter till långväga transport.”
Malin Granath
Så många tycker att staden har en mycket bra struktur för källsortering
Så många tycker att det är smidigt att byta mellan olika transportmedel i staden
Linköping, Malmö och Lund
Genomsnittlig smarthet: 52 %
Bäst: Linköping 62%
Sämst: Eskilstuna 45 %
Samhället i smarta städer
Samspel, inflytande och trygghet
Boendet i smarta städer
Uppkoppling, energi och källsortering
Näringslivet i smarta städer
Kunskapskluster, hållbarhet och affärsutbud
Trafiken i smarta städer
Hållbart trafikflöde,
delningstjänster och kollektivtrafik